Don’t push!
Don’t push me cause I’m close to the edge.
Lite så har jag känt de senaste dagarna.. Trött o nere, massa att göra med kidsen. Tårtor som ska bakas till det ena eventet o snacks att slänga ihop till nästa.
Inte en grej till.
Tvätt, handling o sånt vardagligt.
Inte en grej till, pleaseeeee.
Springmask.
Fuck my life.
I onsdags såg vi de äckliga jävlarna i Ellis o Connies bajs. Som väl var så hade vi medicin hemma så det var bara att utfodra hela familjen för säkerhets skull. Men det är ju inte att ta medicin som är jobbigt med de där små jävlarna. Det är ju att de
är så äckligt smittsamma och att de ofta går runt och runt ett par varv. För att undvika att få dem igen så måste man STÄDA toaletterna, dammsuga, torka leksaker, TVÄTTA allas sängkläder och mjukisdjur VARJE JÄVLA DAG!!!!
Och tvätta händerna så klart, hela tiden typ.
Att tvätta fem omgångar sängkläder med tillhörande mjukisar tar sin lilla tid, blir inte mycket annat tvättat inte så tvättstugan är lite som en labyrint nu av färdig sorterade högar som väntar på sin tur att tvättas. Dammsugaren går varm. Handdukar tvättas
o byts varje dag. Sen ska jag hinna med att umgås med mina barn och min man och helst va på gott humör då också.
Äh fy fan.
The edge är ganska jävla nu asså.