Kluttarnas

Familjen Kluttkorv drar iväg på äventyr och du får följa med! Vår familj består av mig Emma (som bloggar), min man Linus, våra fyra barn Lincoln, Noomi, Elli och Conor och vår hund Baloo. Jag skriver om alla mot och medgångar som vi stöter på i vår vardag. Det ni får läsa om är helt enkelt en vanligt ovanlig familj och alla deras pusselbitar som ska på plats för att göra livet till just livet.

Sommaren gick för fort

Allmänt Permalink0
Det känns som att vi knappt hann komma hem innan det var dags att åka tillbaka till Lugano igen.
 
Det känns som att jag inte hunnit träffa alla så mycket som jag vill och jag har inte gjort allt som jag vill. Sommaren sprang verkligen förbi på tok för snabbt.
Det som är skönt här i Lugano är ju att skolorna börjar inte förnsen i slutet av augusti så vi får se till att njuta av ledigheten här istället. Ja, det är ju bara jag och barnen som är lediga såklart. I Torsdags åkte Linus iväg med laget på "Team building" och han hann knappt komma hem innan det var dags att börja "jobba". Han var tillbaka igår vid lunch igen och kl 18.30 skulle hela laget vara samlat i stan för att träffa fans. Hela familjen tog en tidig middag innan dess och sen hängde jag och barnen kvar och lekte lite med alla spelare innan vi åkte hem igen.
Idag har de den första isträningen som alla får komma och kolla på. Jag och barnen tog en skön sovmorgon istället och röjer loss här hemma.
 
Det är varmt och skönt, nästan för varmt för Balle. Temperaturen går upp runt 30-35 grader på dagarna och stackarn får ju inte bada. Balle med oturen. Veckan innan vi skulle åka tillbaka till Lugano (när jag var på Ibiza) så gick han och bröt en klo på höger backtass. När jag kom tillbaka och fick reda på vad som hade hänt så ringde vi och bokade veterinärtid. Vi fick komma dagen innan vi skulle sätta oss på tåget tillbaka. Veterinären gav Balle en lugnande spruta och så tog han bort hela kapseln så att det bara var pulpan kvar. 
Han sa åt oss att ha foten lindad och skydda den från fukt med plastpåsar. Han fick inte slicka på bandaget heller så det var kage på. Kul tågresa vi hade framför oss. Jag struntade i att ha kragen på på tåget, jag ade ju koll på honom hela tiden. Resan gick endå relativt bra, det var bara natt tåget som var jobbigt för oss. Det var överbokat och fullt med folk. I den kupén som vi satt tillsammans med fem andra personer (varav en hundrädd stackare) var det så jäkla varmt. Balles tass måste ha kliat som fan för helt plötsligt, mitt i natten, blev han som tokig. Han försökte snurra runtrunt bland allas fötter och skällde, gnällde och ömkade sig. Så det var bara att gå ut och promenera runt lite fram och tillbaka i vagnen tills han lugnat sig.
Att höra rösten säga "nästa station Lugano" var som att höra "Hej Emma får det lov att vara en ny bil och kanske en miljon också?"
 
Framme på stationen blev vi upp plockade och levererade till vårt nya hus i Breganzona. Det är mycket bättre här än i lägenheten för oss. En liten tomt och trädgårdsmästare som kommer titt som tätt och kollar läget. Tre våningar, stor tvättstuga, gästrum med dusch och toalett, lekrum, förvaringsrum och förråd på bottenplan. Öppet kök, vardagsrum, matplats och en toalett på mittenplanet och högst upp tre sovrum, en toalett och ett badrum. Här har vi bra med plats hela familjen!
 
Tillbaka till Balles otur... I tisdags tog Linus ut Balle på sin kvällspromenad och när de kom in satte sig Balle bredvid min sida av sängen och jag såg att det var blod på golvet. Va fan har hänt nu? Det kom inte från hans bandage.. Han hade "tappat" sporrens klo på vänster framtass.. D R A   Å T   H E L V E T E ! ! ! ! 
Det blödde så jäkla mycket så jag lindade ihop den tassen och det gillade inte Baloo. Han skrek, gnällde och flämtade nästan hela den natten. 
Så fort klockan slagit 08.00 ringde jag veterinären och vi fick komma in vid 10.00. Som tur var skulle Amanda komma så hon passade barnen och jag och Balle satte oss i en taxi och brände iväg. Veterinären undersökte tassen och konstaterade att pulpan var intakt och kvar men att hela klo kapseln "lossnat". Pulpan är ju väldigt känslig så hon sa att det var därför han varit så ledsen, jag gick ju och lindade in den där stackaren när han var så öm. Hon tog även av bandaget på baktassen och förklarade att enligt henne så var det bättre att låte den lufta. Det hade redan börjat lukta lite om tassen och det kan bildas svamp och massa annat äckligt om den är instängd och fuktig. 
Så nu är han gladare, inga bandage och ingen tratt. Bara ständig passning så att han inte är på och slickar på tassarna. 5 dagar extra med antibiotika och vi ska doppa hans tassar tre gånger om dagen i vatten blandat med lite antisvamp-medel. Det har blivit mycket bättre sen vi kör på hennes metod!
 
Nästa helg väntar massa skoj för mig och Bacon som jag kan berätta mer om sen!
Till top