Botten skrap
Ni kan skrapa bort mig från golvet för nu är vi nertrampade av en skitig stövel, ner i botten igen.
Idag hade vi nytt prov på sjukhuset av Ellis bilirubin och det hade gått ner lite men det är fortfarande alldeles för högt. Hon och jag blev inskrivna bums för mer ljusterapi.
När vi fått beskedet så grät jag en skvätt innan och efter jag ringt o berättat det för Linus. Sen grät jag en skvätt i telefon med mamma också. Och stora krokodiltårar när hon blev inlagd i lådan. Men nu har både jag och Elli samlat oss och är ganska nöjda för tillfället. Idag jobbade inte mina favisar på sjukan utan det va annan personal som kanske inte direkt va svinbra på engelska så det har varit lite brist på kommunikation här under eftermiddagen/kvällen. Jag har förstått att det fortfarande inte är något att vara orolig för och det känns skönt att de är noga med hennes hälsa här o hellre håller kvar oss än bara skicka hem oss. Mamma ringde bästa morbror och moster, Thomas och Malin, och de kunde lugna mig ännu mer. Ibland behöver barn tydligen sola både 2 och 3 gånger innan de är helt bra.
Det känns ju jävligt trist att det skedde så oväntat idag. Imorgon åker ju mamma hem. Jag släppte av henne och barnen i en lekpark i stan på vägen till sjukhuset och sen kunde jag inte hämta dem. Jag kunde inte gå på matchen med mamma ikväll, jag får inte se henne och krama henne mer innan hon åker hem. men samtidigt skönt att hon är här, underlättar ju extremt med de andra kottarna!
Nu spelar Linus första slutspelsmatchen med Lugano mot Geneve. Vilken match! 2-2 och 10 min kvar av 3:e perioden.
Elli ska få ljusterapi precis som förra gången, 24h till att börja med. De tar nya prover o förhoppningsvis har det gått ner så pass att hon får sova med mig imorgon, sen nya prover och förhoppningsvis så fortsätter det att gå ner så att vi får komma hem på måndag igen.
Lite mys innan ljusterapin
Sola sig lite
