Kluttarnas

Fy fan vilken tråkig, seg och riktig skit dag det har varit.

 

Vaknade av att Bellan stog i sin säng och skrek.

Hade ingen aning om vad klockan var.

Noomi låg kvar i sängen men Lincoln hördes nerifrån, spelandes på sin Ipad.

Hur länge har han vart vaken?

Upp o hämta Bellan.

Lägger henne mitt i smeten (mig, Noomi och Balle) och vi gosar en liten stund innan vi går upp.

I soffan sitter Lincoln mycket riktigt och spelar på sin Ipad.

I köket står en nyvaken Linus och slänger ihop sin världsmästar frukost.

Jag sätter tjejerna i soffan och börjar plocka fram frulle till oss andra.

Och efter det börjar mitt humör och allt annat att dala.

Efter frukost är Elli trött igen men jag försöker hålla henne vaken så att hon kan vila samtidigt som Linus sen.

Hon är inte glad.

Inte jag heller, men jag skriker iaf inte.

Vi röjer.

Hon drar ut allt ur skåpen och jag plockar in igen.

Hon doppar ett gosedjur och sitt huvud i Baloos vattenskål och jag torkar.

Hon klättrar upp ett trappsteg i trappan och står sen där och svänger.

Hon trillar, jag tröstar.

Hon klättrar då upp på vardagsrumsbordet och jag skyndar fram och bär ner henne igen.

Hon klättrar upp, jag bär ner.

Hon klättrar upp, jag bär ner.

Hon skriker, jag ger upp och låter henne svänga loss en twist på bordet innan jag bär ner henne och distraherar med en riskaka.

Lincoln och Noomi springer runt, kollar Ipad och barnkanalen samtidigt.

Elli är för trött för att äta lunch.

Jag får i henne sju st makaroner innan jag lägger henne vid 12.

Linus kommer hem vid 13 och då åker jag och de stora barnen för att handla.

Jag måste hemmifrån.

Klarar inte av att se skiten mer.

Alla andra ska också handla så det finns ingen parkering.

Vi cirkulerar sex varv innan vi hittar en lucka och glider in.

Efter en snabb lunch ringer Linus och berättar att Elli vaknat ganska snabbt efter vi åkte så han hann inte vila.

Vi skyndar oss att handla så kanske han hinner med en powernap när vi kommer hem.

Jag har vid den här tidpunkten hållt tillbaka tårarna tre gånger.

Självömkan har varit på topp.

Det är BARA jag som dammsuger och jag orkar inte mer. Det är BARA jag som tvättar och jag orkar inte mer. Det är BARA jag som diskar och jag orkar inte mer. Det är BARA jag som plockar undan efter mig (och alla andra) och jag orkar inte mer. Det är BARA jag som bryr mig och jag orkar inte mer.

När vi kommer hem möts vi av två små glada skitkorvar, Elli och Baloo, och en man som kan känna av sin fru och veta vad hon behöver utan att hon behöver säga nåt. Han dammsuger.

Han dammsuger ALLA våningar, Han har plockat undan och det är så fint.

Nu känns det bättre.

Huvudverken börjar släppa.

Snart är klockan 18 och då kommer Amanda o passar Balle o Bellan.

Det är lördag och jag, Lincoln och Noomi ska gå på hockey.

Det blir en bra kväll.